Vincent 15 år
Imorse var det dags igen. Efter 40 minuter satt han i soffan och hade inte tagit en enda tugga på varken mackan eller yogurten. Jag hade då "tjatat" på honom några gånger för mycket innan jag stängde av barnprogrammet för att markera att det är inte ok att bara sitta i soffan utan att äta. Då bröt helvetet lös återigen. Skrik, skrik och skrik.. Och så lite sparkar och slag. Nu har jag provat med allt. Vi är absolut inga föräldrar som ger med oss eller som skämmer bort barnen genom att låta dom få sin vilja igenom. Därför är det extra irriterande och jobbigt att han beter sig som ett sådant barn. Jag försöker att sätta mig ned och prata med honom, jag sätter honom i hans rum så att han får tänka och komma ner igen när han har skrikit färdigt och tänker säga förlåt, jag ignorerar honom..
Idag gick det till och med så långt att jag själv var tvungen att stänga in mig i badrummet för att andas lite. Annars hade jag förmodligen kastat ut ungen ur huset! :/
Man känner sig ledsen och trött efter ett sådant bråk och även om vi blir sams igen så lämnar jag honom på dagis, 10 minuter för sent med ont i magen och skuldkänslor. Varför??
Jag vet att det här förmodligen bara är en fas som han måste gå igenom men det är ändå jobbigt och påfrestande. Både för honom och för oss... Och det här året känns det som att de olika trotsperioderna bara byter av varandra.
Och just nu verkar som sagt ingenting hjälpa. Hur man än gör så kommer dessa utbrott flera gånger på en dag.
Och om man frågar honom varför han blir så arg så vet han inte varför. Han ber ju om ursäkt och han berättar för Linus när han kommer hem att han har varit dum mot mamma men sen kommer det flera ändå.
Det är otroligt skönt att han sköter sig när vi inte är med honom i alla fall...
Nu kom han hem från ishallen, stolt som en tupp då han fått ha #8 på tröjan på fotograferingen. Han är glad och berättar för mig vad dom gjorde och vad som hände. Sen är det läggdags och då blir han som förbytt igen. Suck!
Nu verkar han iaf ha lugnat sig. Linus ligger där uppe och läser för honom. Själv ska jag lägga mig i ett bad och koppla av lite. Noel och jag tog en kvällspromenad med mamma och hundarna förut så nu är det dags att göra kväll innan Greys börjar.
Natti natti på er
/Trött mamma
Här var du inte gammal din lilla skitunge! Jag längtar efter den glada mysiga Vinne nu. Hoppas han behagar att visa sig SNART!!! <3
Kommentarer
Postat av: Emelie Ramsten
Det är en fas och en väldigt jobbig fas. Thea som är 5 har fortfarande inte kommit ur den helt tyvärr. Men man får vara extra glad och mysig med dom när de är glada och mysiga. Visa mycket kärlek för hur mycket dom än älskar sina små syskon så är det jobbigt att ha blivit stor helt plötsligt och man ska kunna så mycket själv och få vänta på hjälp ibland. För att vänta är det värsta som finns :))
Svar:
Betchji
Postat av: Emelie
Absolut! Det är skit jobbig har vart med om det 2 ggr och väntar bara på nr 3 :)) men hoppas hon inte blir lika "jävligt" som thea! Man måste ge dom mer spelrum att få bli stora fast det är svårt att släppa mamma rollen :))
Trackback
